Verksamhetskollen

Kolla din skola

Verktyg för att reflektera över din verksamhet

skolinspektionen

Kolla din teknikundervisning!

Det här är ett verktyg för att analysera vilken kvalitet din skola har i teknikundervisningen. Verktyget är tänkt som ett underlag för dig som finns i skolans ledning, för lärarlag eller för enskilda lärare att reflektera över hur teknikundervisningen kan utvecklas. Verktyget har utarbetats av Skolinspektionen i samverkan med Skolverket och Centrum för tekniken i skolan (CETIS) vid Linköpings universitet.

Skolinspektionen kan inte på något sätt se vilka bedömningar du gör och har ingen tillgång till det du skriver in i verktyget. När du är klar med genomgången och har gjort dina bedömningar kan du ta fram en rapport för ditt fortsatta arbete.

Om du har frågor om verktyget kan du mejla webbredaktionen@skolinspektionen.se.

 

 

Starta!

1. Kompetens

 

Här ska ni avgöra om lärarna har adekvat utbildning för att undervisa ämnet i aktuell åldersgrupp.  

  • Lärarna har utbildning för att undervisa i teknik.

  • Det finns möjlighet för lärare att komplettera sin kompetens om det behövs.

  • På rektorsnivå finns kunskap om lärarnas kompetens.

  • Det finns en plan för fortbildning och kompetensutveckling, som bygger på en inventering av lärarnas kompetens.

 

2. Lokaler, läromedel och materiel

 

Här ska ni avgöra om det går att bedriva en undervisning med god kvalitet och enligt läroplan och kursplan med de lokaler (eller lärmiljöer), läromedel och material som finns att tillgå.

  • Det finns läromedel som ger möjligheter till informationsinhämtning för teknikutvecklings- och konstruktionsarbete samt fördjupning.

  • Det finns materiel och utrustning som ger möjlighet till praktiska inslag som konstruktions- och teknikutvecklingsarbete samt dokumentation i form av skisser, ritningar och modeller.

  • Det finns lokaler/lärmiljöer som ger möjlighet till både praktiska och teoretiska inslag.

  • Det finns möjlighet att förvara materiel och elevarbeten på ett ändamålsenligt sätt.

3. Undervisning i ett relevant sammanhang

 

Här ska ni avgöra om undervisningen genomförs på ett sådant sätt att eleverna uppfattar den som relevant för dem. Det handlar om att ta reda på om eleverna uppmärksammas på teknik som finns i samhället och i elevernas vardag, och vilken betydelse teknik har för dem och för mänskligheten i stort. Ett bra sätt att ta reda på detta är att fråga eleverna. Här ingår också att relatera teknikundervisningen till fortsatta studier och arbetsliv.

  • Undervisningen knyter an till teknik i det omgivande samhället och elevernas  vardag. Det finns möjlighet till undervisning som bygger på kontakter med det omgivande samhället, till exempel musei- och företagsbesök eller att personer bjuds in till skolan.

  • Eleverna uppmärksammas på vilken betydelse tekniken har kommit att spela i människans liv, på gott och ont, och får möjlighet att se på teknik ur ett historiskt perspektiv i undervisningen.

  • Eleverna får i undervisningen förståelse för vilken betydelse kunskaper i teknik kan ha för kommande studier och arbetsliv, exempelvis av lärare i undervisningen eller via studie- och yrkesvägledning, praktik, besök på skolan eller studiebesök.

4. Teori och praktik vävs samman

 

Här ska ni avgöra om eleverna får möta en teknikundervisning där teori och praktik vävs samman. Det handlar om att eleverna får möjligheter till ett holistiskt lärande, där varierade arbetssätt och arbetsformer används i förhållande till ett och samma lärandeobjekt i syfte att eleverna ska nå en djupare förståelse.

Ni ska också avgöra om att eleverna får möjlighet att reflektera, diskutera och tillämpa olika problemlösningsstrategier. Genomförs insatser för att främja elevernas kreativitet och intresse för att utveckla lösningar på problem?

  • Eleverna får arbeta med teknikutvecklings- och konstruktionsarbete. De arbetar med teknikutvecklingsarbetets olika faser: identifiering av behov, undersökning, förslag till lösningar, konstruktion och utprövning. De får undersöka, pröva, konstruera, bygga, skapa, använda olika material och artefakter (verktyg och utrustning) för praktiska övningar

  • Eleverna får pendla mellan att göra praktiskt inriktade arbetsuppgifter och att reflektera över det som sker med hjälp av begrepp, teorier och modeller. De dokumenterar sin förståelse av ett lärandeobjekt med hjälp av skisser, ritningar, fysiska och/eller digitala modeller och skriftliga rapporter.

  • Under teknikutvecklings- och konstruktionsarbete får eleverna möjlighet att diskutera och reflektera med varandra och med läraren om hur val av olika tekniska lösningar och artefakter påverkar funktionalitet, estetik, etik, könsroller, ekonomi och hållbar utveckling.

     

5. Förutsättningar, förväntningar och intressen

 

Här ska ni avgöra om ni i undervisningen fångar upp, hanterar och tar tillvara elevernas olika förutsättningar, förväntningar och intressen. Ni ska avgöra om eleverna stimuleras och utmanas, exempelvis genom möjlighet till reflektion och problematisering.

  • Läraren tar reda på elevernas olika kunskaper och förutsättningar på ett systematiskt sätt och hanterar och tar tillvara denna information genom att variera och anpassa undervisningens innehåll, arbetsform och genomförande.

  • Läraren tar reda på elevernas olika förväntningar och intressen på ett systematiskt sätt och hanterar och tar tillvara denna information genom att variera och anpassa undervisningens innehåll, arbetsform och genomförande.

  • Eleverna ges möjlighet till inflytande över undervisningen, till exempel vid planeringen arbetsområden eller moment.

6. Stöd, anpassning och stimulans

 

Här ska ni avgöra om elever som befaras att inte nå upp till kunskapskraven i teknik eller har andra svårigheter i skolsituationen ges särskild uppmärksamhet.

  • Elever som har svårigheter att nå kunskapskraven i teknik ges extra uppmärksamhet och stöd och anpassningar i undervisningen.

  • Undervisningen i teknik individanpassas. Eleverna får till exempel arbeta i olika tempo och med olika svårighetsgrad. Arbetsuppgifterna är utmanande utifrån deras förutsättningar.

  • Eleverna ges uppgifter ”utan tak”, så att eleverna på olika sätt kan fördjupa sig och aktivt arbeta med uppgiften under hela den avsatta tiden.

7. Trygg, stödjande och uppmuntrande lärmiljö

 

Här ska ni avgöra om lärandemiljön präglas av kommunikation, interaktion och flerstämmighet samt om den är uppmuntrande och stödjande. Det innebär att avgöra om eleverna bemöts med respekt, om de får positiv respons och om det från skolans sida uttrycks höga och ändamålsenliga förväntningar på eleverna. Det handlar med andra ord om att skolan stöttar elevernas självtillit.

  • Läraren har strategier för att skapa ett klimat i undervisningen så att eleverna fokuserat kan utföra sina arbetsuppgifter.

  • Läraren skapar en trygg och uppmuntrande lärandemiljö genom att uttrycka höga och ändamålsenliga förväntningar och se till att eleverna vågar ta risker och göra försök. Eleverna uppmuntras att göra sitt bästa och våga sikta högre. Misstag ses som tillfällen till lärande.

  • Läraren skapar en positiv atmosfär och ett öppet diskussionsklimat. Eleverna ges talutrymme och uppmuntras att delta i samtal. Läraren talar till eleverna på ett positivt sätt och bemöter deras åsikter med intresse, allvar och respekt.

8. Tydligt pedagogiskt ledarskap

 

Här ska ni avgöra om läraren utövar ett tydligt pedagogiskt ledarskap och därigenom skapar överblick och sammanhang för eleverna. Har undervisningen ett tydligt mål, syfte och upplägg samt en tydlig struktur i introduktion, genomförande och uppföljande avslutning? Är det tydligt för eleverna vad teknikämnet syftar till enligt kursplanen, både i ett kortsiktigt och i ett mer långsiktigt övergripande perspektiv. 

  • Eleverna vet vad de ska lära sig och varför. De känner till syftet med arbetsområdet, vilket innehåll som ska behandlas och vilka delar av kunskapskraven som bedömningen kommer att göras. Eleverna vet hur deras kunskaper ska bedömas.

  • Det finns en struktur i undervisningen som synliggör elevernas lärande. Vad de ska lära och göra kommuniceras i början av lektionen och det görs ett sammanfattande lektionsslut. Det löper en ”röd tråd” genom arbetsområdet. Läraren skapar effektiva diskussioner, aktiviteter och uppgifter som kan visa i vilken utsträckning eleverna har lärt och förstått i undervisningen.

9. Elevernas lärande synliggörs

  

 Här ska ni avgöra om elevernas lärande synliggörs bland annat genom att eleverna ges återkoppling på sitt lärande, exempelvis med hjälp av formativ bedömning. Genom återkoppling från läraren får eleverna tillfälle att reflektera över sitt lärande och över undervisningens innehåll, arbetssätt och mål.

  • Läraren vet vad eleverna kan, exempelvis vilka förkunskaper eleverna har inför ett nytt arbetsområde. Läraren stämmer systematiskt av vad eleverna kan och hur eleverna utvecklar aktuella förmågor. Läraren använder arbetsmetoder där eleverna får visa sina kunskaper utifrån syftet med arbetsområdet.

  • Eleverna vet vad de kan och hur det går för dem. och de ges möjlighet att reflektera över sitt eget lärande och sin kunskapsutveckling. Eleverna ges kontinuerligt konstruktiv, uppgiftsorienterad återkoppling under och efter arbetsområdet. Läraren samtalar med eleverna och ger dem återkoppling om vad de behöver utveckla och hur de kan gå till väga.

10. Undervisning utgår från kursplanen i teknik

 

Här ska ni avgöra om skolan och varje lärare som undervisar i teknik har genomtänkta lång- och kortsiktiga planeringar som utgår från kursplanens syfte och centrala innehåll. Ger undervisningen eleverna förutsättningar att utveckla förmågorna i kursplanen för teknik? Ni ska också avgöra om skolan och varje tekniklärare regelbundet följer upp och utvärderar elevernas lärande utifrån kursplanen i teknik.

  • Elevernas kunskaper bedöms i förhållande till kunskapskraven i kursplanen.

  • Undervisningen behandlar det obligatoriska centrala innehållet som finns angivet i kursplanen.

  • På skolan och i kommunen finns en planering (röd tråd) för hur eleverna ska utveckla förmågorna på lång sikt, exempelvis i ett årskurs 1-9-perspektiv. Det finns en progression i arbetet med det centrala innehållet. Information om elevernas kunskaper och utveckling överlämnas mellan årskurser och stadier.

11. Teknik som eget ämne

 

Här ska ni avgöra om teknik behandlas och upplevs som ett eget ämne på skolan.

  • Teknikämnet synliggörs på elevernas scheman.

  • Eleverna får i undervisningen reda på vad som särskiljer teknik i förhållande till andra vetenskaper och konstarter.

  • Teknikämnets särdrag beaktas i förhållande till andra ämnen (t ex NO-ämnen).

  • Fördelningen av undervisningstid mellan teknik och de naturorienterande ämnena är tydlig.

Resultatsida

Resultatsidan ger dig en överblick över dina egna bedömningar och en sammanställning av vad du har skrivit. Skolinspektionen kan inte se eller på något sätt få tillgång till det du skrivit in.

Skolinspektionen har för avsikt att fortsätta utveckla Kolla din skola! Av det skälet vill vi gärna få dina synpunkter om verktyget har varit till någon hjälp för dig. Du kan skicka dina synpunkter till webbredaktionen@skolinspektionen.se.

Tips!

I många webbläsare kan du spara sidan som en PDF genom att först välja "skriv ut" och sedan "PDF".

Egna anteckningar

1. Kompetens

Testtext bla bla

2. Lokaler, läromedel och materiel

Testtext bla bla

3. Undervisning i ett relevant sammanhang

Testtext bla bla

4. Teori och praktik vävs samman

Testtext bla bla

5. Förutsättningar, förväntningar och intressen

Testtext bla bla

6. Stöd, anpassning och stimulans

Testtext bla bla

7. Trygg, stödjande och uppmuntrande lärmiljö

Testtext bla bla

8. Tydligt pedagogiskt ledarskap

Testtext bla bla

9. Elevernas lärande synliggörs

Testtext bla bla

10. Undervisning utgår från kursplanen i teknik

Testtext bla bla

11. Teknik som eget ämne

Testtext bla bla